Onsdag
Idag var jag SÅÅÅÅÅ nära bristningsgränsen att jag var tvungen att gå ut från föreläsningen i eftermiddag då jag inte kunde koncentrera mig. Fy fan. Och inte blev det bättre hellre när jag gick hem från skolan och prata med en tant. Nu här hemma känner jag klumpen i halsen.
Att tvingas samma sovrum som någon som man inte mår psykiskt bra med tycker jag inte ska vara acceptabelt. Varför får alla utom jag byta praktikplats? Det är omöjligt, så länge jag har någonstans att sova, men annars går det att ordna?! Stört och jag är arg, arg, arg! Besviken och SÅÅÅÅ nära att hoppa av den här förbannade utbildningen.
Att tvingas samma sovrum som någon som man inte mår psykiskt bra med tycker jag inte ska vara acceptabelt. Varför får alla utom jag byta praktikplats? Det är omöjligt, så länge jag har någonstans att sova, men annars går det att ordna?! Stört och jag är arg, arg, arg! Besviken och SÅÅÅÅ nära att hoppa av den här förbannade utbildningen.
Kommentarer
Postat av: Petra
Slå på något samtidigt som du lyssnar på aggromusik och skrik lite så kanske det känns bättre?
Postat av: sofie
det är inte acceptabelt att bli behandlad på detta viset. MEN DET ÄR ÄNNU MINDRE ACCEPTABELT FÖR DIG ATT HOPPA AV. hang on baby <3
ps. nu har vi petras blogg. nu kan vi läsa om hennes liv i smyg, precis som hon gjort med våra i flera månader. ds.
Trackback
